Så ni vet!

Jag mår toppen men det gör inte min dator och det är därför det är väldigt tyst här. Det tar emot att skriva ett inlägg utan bilder men nu får ni ett i alla fall, från datorn på jobbet.

Jag var ute på cykeln i morse i morgonsolen och passade på idag för i morgon ser det nog annorlunda ut... Första crosspasset med dubbdäcken på och det kändes som om någon höll i min sadel under hela cyklingen, inte lättcyklat alls. Jag insåg under passet hur tacksam jag är för att jag bor här i Dalarna och jag tog så klart en massa fina bilder på den vackra naturen, och de får ni inte se. Visst är det synd om er?!

Springer igen

Efter lördagens prövning i terrängen i militärkängor vet jag att foten är bra och i kväll vågade jag sträcka ut stegen. Sååå skönt.

Inte mycket att klaga på här inte

Sol, cykel, trevligt sällskap, vacker natur, plusgrader och faluröda hus. Och Dalarna.

Allt duger

"Ursäkta, men jag måste fråga: Är det ett lysrör som du tränar med?"
Ja, frågan var ju helt klart befogad, men det var det jag hittade när jag ville ha en lätt rak pinne av något slag att köra olympisk rörlighet med (vilket han troligen trodde var en styrkeövning) som uppvärmning före styrkepasset.

Så där stod jag, med ett lysrör som var lättare än lättast, bland män med biceps större än mina vader. Jag bjuder på det, jag.

Genomfört och slutkört

Målet att ta mig igenom passet lyckades, och det med glädjen i behåll tack vare att jag, istället för att ge upp och dra något gammalt över mig, skrattade när jag bara fick två sekunders vila. Nu kan simformen bara gå åt ett håll!

Ni passar väl på?

Solen trängde fram genom molnen i eftermiddag efter flera dagars frånvaro och jag passade på att insupa dess vackra rosa resultat på världen genom att inta kaffet på balkongen insvept i en filt. Fint vare!

65 kilo my ass!

Jag höll på att sätta grädden i halsen idag när jag läste något i en anteckningsbok som jag skrev för fem-sex år sedan; att enda sättet för mig att bli lycklig var att gå ner till 65 kilo.

Jag säger bara "65 kilo my ass!"

Jag väger betydligt mer nu än när jag skrev det där och har inte mått så här bra på evigheters evigheter, och detta trots mina 80 plus!
Segertecken med både fingrar och hår för att jag lärt mig älska mig själv, fått ett normalt förhållande till mat och för att jag ha gjort livet enkelt att leva (och för att jag vågar släppa loss och vara lite crazy)!

Frisk som en nötkärna

är jag inte ännu. (BTW var kommer alla konstiga ordspråk ifrån?) Jag riktigt kände när jag låg i sängen tidigt igår morse hur förkylningen kröp upp genom näsan, men lite snor skadar väl ingen så idag kom jag ut på cykeln, tack vare sällskapet.
Härligt ute idag, kortacykelhandskarvarmt och skönt, trots några droppar från himlen och en väldigans massa droppar orsakat av cykeln framför.

Så här borde varje förkylning vara

Då skulle jag kunna tänka mig ha ont halsen en gång i månaden. Tillräckligt sjuk i tre dagar för att inte träna med tillräckligt frisk för att kroppen ska kunna ta det som vila, för att jobba och för att fixa med allt sådant som inte hunnits med eftersom träningen har prioriterats.

Bästa livsmedlet ever

Ägg! Jag säger bara ägg! Till och med gröt kan man göra av det.

Lakritslover

Sedan jag hittade lakritspastiller i huvudstaden har jag blivit en sådan där lakritsätare som äter lakrits varje dag utan att vara en storkonsument eftersom en pastill räcker lääänge.
Kaffe- och tehandeln i stan har pulvret och under hösten får de även in pastiller. Lakritspulver kan bland annat användas i te, i kaffe om man inte vill att det ska smaka kaffe, i varm choklad, i gröt om man vill att gröten ska smaka lakrits och i och på glass. Eller smält mörk choklad och lägg i lite pulver och det blir en perfect balans (in english).

Korv med mos

Ni har ju faktiskt rätt, ni som påstår att de som äter mer fett och mindre kolhydrater äter mer kött än andra! Som idag till exempel åt jag korv med 97% kötthalt till lunch i stället för stabiliserings- (hmm något är nog fel här) och gudvetvadfylld sådan.Hemska, hemska jag!

Färgrik vardag

Under hösten när granatäpplena är lite billigare så är hela mitt kök nerstänkt med rosa. Det är dock inte lika rosa som när jag tappade en nyöppnad konservburk med inlagda rödbetor på golvet i ett vitt kök hos en pedantisk familj i Australien en gång. Hoppsan. Ta något vitt (ex fetyoghurt, kvarg, keso, grädde, creme fraiche, fil, smetana), blanda med vaniljpulver och lägg på granatäpple (kärnor).

Ur ett större perspektiv

Jag sprang i går kväll igen (och åt gräddstuvad spenat ni som hann se det) men nu sitter jag här med lite känningar i halsen och dricker ingefärste med extra ingefära (och med smak av vitlök som måste funnits kvar på rivjärnet, bläää), i stället för att ligga i bassängen. Det är inte alls synd om mig. Livet blir bara lite mindre roligt några dagar.
Det är värre för er som bara får läsa icke träningsrelaterade inlägg här ett tag:-)

Lite av båda

Jag hade sällskap första halvan av cyklingen men sedan övergav jag det och tog en kortare väg hem. Det är väldigt, väldigt kul att gå ut och dansa men frågan är om det är värt det när jag är för trött för att cykla ett långpass dagen efter? När jag stannade vid kossorna så slog det mig att jag ju faktiskt fick lite av varje, och fyra-fem gånger om året kan det ju få vara så. Så efter det tog jag bort mina regrettankar och sa åt mig att fortsätta att livsnjuta och keep on smiling.

Så då gjorde jag det.

En gång i kvartalet

"Fan vad skönt! TACK!" Vem jag tackade när jag kom hem till lägenheten vet jag inte. Men jag vet att jag kunde springa 5 km i dag utan att känna ett skit i foten. Jag slappnade till och med av i den i slutet.
Eftersom jag bara var varm men inte trött efter löpningen (kan bero på sexminuterstempot) så körde jag ett varv runt Varpan också. Det var dags för det nu, jag menar, jag körde ett pass i våras, ett pass i somras och nu, nu är det ju faktiskt höst.

Kontrast

Ingen träning idag. Såvida det inte räknas som träning att sitta i soffan med träningskläderna på i en kvart?

A double at Daves

med en omväg över Grycksbo, Bjurs och Törnbergs

En lapp

till min veckotillfälliga inneboende:

Tisken runt

Perfekt trettiominutersrunda att gå på lunchrasten och fint är det å (eller hur syster?:-)
Tanken var att jag skulle cykla supersnabbt hem från jobbet nyss men jag tror ens inte att det var något tryck i första tramptaget, långsammast ever blev det istället. Mina lår fick stryk i förmiddags under ett par bra och ovana övningar hemma i vardagsrummet och jag undrar just hur de kommer att må i morgon. Det återstår att se då men först väntar spikmattan och en skön natts sömn!

Varför krångla till det?

Dagens frukost: Tre kokta med Bregott (och salt).

Att vara sig själv

Nea skrattade åt mig när hon såg att jag fotade min pofibermacka (philadefia+avokado=sant) efter morgonens simpass. Jag svarade glatt med en axelryckning "men jag kan (läs vill) inte sluta vara mig själv" Simpasset hade förövrigt kunnat vara ett riktigt myspass efter som det var A1 rakt igenom men eftersom fitnessen är lika med noll var det bara att ta sig igenom det.

Efteråt gick jag upp för serpen fem gånger. Min favorit eftersom den är lång och seg men inte minst för att det går en rak stig som jag kan ta utför. Den är kortare än serpen och eftersom det är trök om något att gå utför så passar det perfekt.
På vägen därifrån träffade jag vår allas Klingen som ville visa att han har kvar mitt telefonnr i sin mobil. Han om någon kan det där med att vara sig själv rakt igenom.

Benvila idag

men lite slangstakning blev det i kväll efter jobbet. Bra skit det där.

Om det görs på rätt sätt.

www.trottast.nu

En heldag på cykel. Mycket bättre än så kan jag knappt bedriva en söndag en solig höstdag som den här!

Jag fick sällskap till Gustafs över Strand, Rankhyttan och Torsång

och sedan styrde jag mot Solvarboför ett trevligt stopp hos en lumparkompis som har den sötaste brevlådan.Fortsatte vidare mot Säter där jag cyklade runt i Gamla stan och när jag gullat runt där tillräckligt
cyklade jag vidare mot Fäggeby och Husby (Hussby) där jag åt en bit pofiberbröd med kardemumma, vanilj och philadefia. Vidare längs Dalälven och genom vackra dalabyar tills jag kom tillbaka till Fäggeby
och mellan Fäggeby och Gustavs stannade jag och sträckte på mig vid en gammal lada.Sedan cyklade jag andra sidan Daläven till Torsång och stannade till på deras café
och drack en cappuchino som inte smakade kaffe utan mjölk och smakade på en chokladmuffins som inte smakade choklad utan socker och åt därför paranötter i stället
och njöt av solen.Sedan fortsatte jag mot Dalvik, Ornäs, Aspeboda och hem.

Jag brukar peppa mig själv på automatik när jag är trött men när jag istället säger "Usch. Stackars mig", då är jag väldigt trött! Fem och en halv timme effektiv tid och sju och en halv timme ute i friska luften gör sitt. Väl hemma tog jag och stoppade in en bit ren kakaomassa för kompensation. Tacka vet jag det.

www.laddafetast.nu

Källviksbacken

Fyra gånger upp (och lika många gånger ner för den som undrar). Stretchade vaderna på väg ner efter sista intervallen och då såg världen ut såhär: Fint det med.

Fredagsmys

Skynda, skynda!

Först snabbt in med kaffe med grädde och en bit ost efter jobbet och sedan pumpa och damma av MTB:n och upp ovanför gruvan för lite myspys i solnedgången. Hemma igen var det raka vägen in i en varm dusch och hopp i myskläderna och vidare till soffan med ett glas rödvin i handen.

Trevlig fredag på er!

Gustafs

En tur runt Runn idag med sällskap av Lina och med en skarv runt hästkorvens hometown. Underbart var det, trots blåsten, och jag njuter för fullt! Hösten är allt fin den!