Jag hade sällskap första halvan av cyklingen men sedan övergav jag det och tog en kortare väg hem. Det är väldigt, väldigt kul att gå ut och dansa men frågan är om det är värt det när jag är för trött för att cykla ett långpass dagen efter? När jag stannade vid kossorna så slog det mig att jag ju faktiskt fick lite av varje, och fyra-fem gånger om året kan det ju få vara så. Så efter det tog jag bort mina regrettankar och sa åt mig att fortsätta att livsnjuta och keep on smiling.
Så då gjorde jag det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar