Jag mår toppen men det gör inte min dator och det är därför det är väldigt tyst här. Det tar emot att skriva ett inlägg utan bilder men nu får ni ett i alla fall, från datorn på jobbet.
Jag var ute på cykeln i morse i morgonsolen och passade på idag för i morgon ser det nog annorlunda ut... Första crosspasset med dubbdäcken på och det kändes som om någon höll i min sadel under hela cyklingen, inte lättcyklat alls. Jag insåg under passet hur tacksam jag är för att jag bor här i Dalarna och jag tog så klart en massa fina bilder på den vackra naturen, och de får ni inte se. Visst är det synd om er?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar