Paellakväll

Maten på hotellet var riktigt bra men en kväll gick vi bort till grannbyn, längs stranden under en stjärnklar himmel, för att äta en äkta paella.

Bästa starten på dagen

Jag hade förmånen att få starta de flesta dagarna på vulkanön i soluppgången tillsammans med färgstarka och glädjespridande yogadrottningen Jona . Yoga på stranden med vinden som smeker huden, det rogivande havsbruset när vågorna rullar upp mot stranden och med solen som sakta stiger upp ur havet är fantastiskt rogivande. Ett skönt sätt för kropp och själ att hälsa dagen välkommen.

Gourmetriathlet

Igår körde vi söderut längs kusten på en kuperad väg tills vägen tog slut, hade vi kört längre så hade vi cyklat in i lastutrymmet på en stor färja. Vi vände om och efter ett tag tog vi en grusväg rakt ner mot sandstranden till ett café där vi njöt av livet, kaffe och en ostmacka. Jag passade på att doppa fötterna i det ljumma havsvattnet och känna den vita sanden under fötterna. På vägen tillbaks svängde vi in mot landet och cyklade över ett berg och det var jag som bestämde tempot på gruppen (det var mig övriga fick vänta på) Trött med nöjd hemma efter 5h 15min effektiv tid la jag mig på sängen två minuter (medan övriga sprang en kvart eftersom det var ett brickpass), innan det var dags att gå ner till havet för att hålla i en Öppet vattensimning clinic. Livet är bra just nu.

Morgonjogg med soluppgången och havet som sällskap

Linne och kortbyxor före åtta på morgonen är lyx. Jag började springa rakt inåt landet innan jag vände tillbaks och sprang över krönet på ett berg och fortsatte sedan längs bergsväggen på ostigad terräng ut mot havet och solen.

Bergig cykeltur

En bergig långtur blev det på cykeln igår med betydligt piggare ben och tillsammans med ett härligt gäng. Fantastiskt underbart!

Ett svalkande bad i poolen vid hemkomsten.

Cykelbränna, möra ben, skav och motvind

Jag har det väldigt bra just nu och låter den här veckan bli en kickstart på min träning som varit nära obefintlig under hela hösten förutom några spontana pass då och då. Tre timmar igår och tre timmar idag har spenderats på cykeln och det känns både här och där. På eftermiddagarna har jag haft det desto lugnare då jag stått på simkanten som tränare och glassat med solbrillorna på medan solen sakta varit på väg ner.

Landslagsträff

Det har varit en mycket lyckad helg. Landslaget; juniorer, utvecklingslag, kort- och långdistansare har varit i Falun på landslagsläger från torsdag till idag. Fyra pass i velodromen, två pass i vattnet, två pass ute i löparskor samt samtal med förbundskapterna har fyllt dagarna. Jag hade bra samtal med juniorerna och ser fram emot sommaren.

Mys

Vad jag gjorde i fredags

På förmiddagen satte jag ut kontroller tillsammans med ett lika fotofreak som jag själv är. Skönt med ett sådant sällskap.

och i kvällsolen hämtade jag in kontrollerna igen efter att de blivit besökta av några av Sveriges främsta ungdomstriathleter.

Igår och idag var vi i velodromen och det var första gången för ungdomarna. Kul att se se hur snabbt det går från att tycka att det är skrämmande och otäckt till att tycka att det är väldigt roligt!

Tre gånger uppför á tre minuter och jag flåsade som tusan, vilket i och för sig är ganska så normalt, men sedan räckte det. Jag pausar bloggen ett tag. Vi får se när jag är tillbaks igen, men det kan hända att det ploppar upp ett inlägg någon gång ändå.

Det är lugnt

Nu är jag i princip klar instruktör, instruktör för en grundkurs som alla som cyklar på velodromen måste genomgå, dessutom måste det alltid finnas en instruktör på plats i velodromen när någon cyklar där vilket är största anledningen till att jag genomgick den, så att jag kan vara där själv med triathleterna. Jag känner mig lugn och säker på mig själv som instruktör faktiskt, kul!
Jag tackar Oscar för en väl genomförd utbildning, och för hans tålamod... Marcus var bra han också, han övertygade om att det inte är några problem, eller hur var det nu...att det är luuuugnt!

Tidningen satt fast i brevinkastet i morse, schysst.
Jag som tyckte att jag låg nära Mackan när jag cyklade...observera att överskriften inte har något åtminstone med cyklisten längst bak att göra...
Det är lätt att vänja sig; på vägen hem igår frihjulade jag (slutade trampa), trodde att jag gjorde fel och började trampa på en gång igen, velodromcyklar har fast nav så där gäller det att trampa hela tiden. Likaså var jag noga med att titta bak över axeln när jag skulle upp på cykelbanan, i velodromen är det väldigt viktigt att se sig om innan en sidoförflyttning.

Premiär

och efter tio timmar i Sveriges enda velodrom är huvudet slut efter all anspänning. Dagen blandades med svordomar (orsakad av förundran och skräck över den utmaning som jag visste att jag skulle få utsätta mig för) och skratt (ett resultat av att jag vet att jag bara är osmart som skrämmer upp mig själv och att det var fantastiskt roligt! För det är klart att jag klarar av att cykla längs en lutning på 50 grader om andra gör det!

Första passet

i den utbyggda gymdelen i friidrottshallen, något bättre ljus här... Det blev ett expresspass men det lär räcka för att jag ska känna det i musklerna i morgon, ser faktiskt fram emot träningsvärken.

Åh som ni har väntat

men bara en promenad, jag snörvlar och hostar fortfarande.

Två som vet vad jag tycker om

Fairtrade téerna och vaniljstängerna fick jag av Lina i födelsedagspresent och äggen som stod i kylskåpet när jag kom hem fick jag av fröken Aura som ett tack för en natt på min soffa, och ja, varför krångla till det:-)

Under min väg hem