En perfekt mosad banan

Jag hade förhoppningar om att det skulle bli sol idag och ignorerade regnet som låg i luften när jag stack ut på cykeln i förmiddags. Problemet med regnet var inte regnet i sig utan att det blev svinhalt på vägarna. När jag skulle korsa Sågmyravägen för att cykla in på en grusväg ville cykeln istället smeka vägen och jag slog i bakhuvudet hårt i marken. Tack hjälm, jag är dig evigt tacksam.

Det var inte mindre halt inne på grusvägen (som givetvis är helt fel benämning på den vägen så här års eftersom det inte fanns ett gruskorn synligt) och jag bestämde mig för att gå de tre kilometerna till banvallen som går mellan Lustebo och Grycksbo. Jag tycker om att gå så det gjorde mig inget, men under vägen dit fick jag för första gången i mitt liv höra någon annan kalla mig för motionär (och det var inte för att jag gick). Väl framme vid banvallen tog jag fram en banan från bakfickan som var helt perfekt mosad, inte brunmosad utan bara mosad i samband med vurpan. Jag hade glömt bort hur gott det är! Testa om ni inte ätit det någon gång (men mosa den med en gaffel istället). Efter att cyklat på banvallen (en före detta så klart) till Grycksbo tog jag riksvägen som var blöt och skitig hem till Falun och jag såg mindre och mindre genom cykelglasögonen ju närmre Falun jag kom, speciellt efter mötet med två lastbilar.

Glid underlättar helt klart

Tack vare att jag har en snäll person i min närhet (sådan som ägnar en fredagskväll åt att paraffinera mina skidor) är det betydligt lättare och roligare att skejta nu. Nu när jag har glidet är resten upp till mig och jag har mycket teknik att jobba på; bensamlingen, övergången mellan de olika växlarna, utförsåkningen inkl trampa runt i svängarna och att använda även vänsterarmen som hängarm. Förhoppningsvis fixas stadion snart där det är lättare att träna teknik.

Det var inte igår precis

Egentligen skulle jag vilja bjuda på en fin cykelbild från dagens tur men eftersom jag inte tog någon bild (mår lite dåligt av det, en av nackdelarna att vara fotofreak) så blir det svårt. Fint, soligt och varmt var det idag och då gäller det att passa på att frysa lite om fötterna. Jag och Åsa körde Gamla fruns väg till Grycksbo, en mycket trevlig väg (om man gillar djup och spårig snö och att ta hänsyn till skidspår). Jag är förundrad över att jag fixade det, men det tog dubbelt så lång tid än i normala fall.

Två skejtpass har det också blivit sedan sist och jag har haft träningssällskap båda gångerna, mycket för att vara på den säkra sidan att träningen verkligen ska bli av men givetvis även för att det blir betydligt roligare. Ett i torsdagkväll på Lugnet då jag insåg att det inte är helt optimalt att ge klassiska tekniktips när jag själv åker skejt, och ett igår i Sundborn ute på böljande åkrar.

Det är dags nu

Jag tog på mig de mest motionärsliknande träningskläderna jag har och gav mig upp till Lugnet för ett första skidpass för den här vintern (och för det andra sedan två vintrar sedan (bortsett från Vita blixten, ej att förglömma)). Jag körde eljusspårslingan och skämdes första rundan för min fruktanssvärda skejtteknik men jag stod i alla fall inte uppe på krönen och väntade på bättre tider innan jag vågade mig nerför backarna, alltid något. Andra varvet tog jag tid på för att se om jag kunde åka snabbare bara genom en förbättrad teknik. Tredje varvet körde jag en sekund snabbare och insåg att om jag fortsatte i den här takten skulle jag bara behöva köra 120 varv till för att komma ner i tider jag legat på tidigare. Efter ytterligare två varv hade jag som skönt var gått ner närmre en minut och efter 11km var jag nöjd. Jag menar, hur kunde jag inte vara det? Det var säkert två hela staktag i treans växel och kanske fem stycken i andra växeln som kändes precis som de ska kännas, så hopp finns att jag under vintern tar på mig lite mer tighta kläder.

Medelhavsomelett

Eller åtminstone en omelett som innehåller ingredienser som de äter i länderna kring Medelhavet.
Fräs lök i en stekpanna och lägg i en ugnsform. Låt löken få sällskap av smakrik fyllig tomatsås, soltorkade tomatar, oliver, fetaost (och allt annat som du känner för att ha i din omelett) och häll över en omelettsmet (förslagvis ägg och mjölk), salta och dra många varv med svartpepparkvarnen (alternativt håll inne knappen på din elektriska kvarn en längre stund). In med formen i ugnen på runt 200 grader och självklart ska du låta omeletten stå inne tills den är klar.

För att distanspass ska kännas lite mindre långa

Sushinight

Lyckorus

Mina frisimsarmtag var väldigt annorlunda i början av simpasset idag. Jag simmade i höga vågor i lördags vilket kräver en annan simning och den satt kvar idag. Simningen i havet var en av höjdpunkterna på veckan på Fuerteventura; så tacksam för att jag är triathlet och därmed får uppleva så mycket och lycklig över att kunna leka i vågorna i det alldeles lagom tempererade klara vattnet. Lite annorlunda än det stilla vattnet i bassängen här hemma.

Lockelse

Jag pratade om det varenda dag sedan vi kom till Playitas efter att jag sett stigen upp på berget. Sista kvällen blev det av och vi var ett gäng som gick upp. Ingen hög topp och ingen lång stig men en väldigt vacker utsikt.

Foto: Linda Elsén

Paellakväll

Maten på hotellet var riktigt bra men en kväll gick vi bort till grannbyn, längs stranden under en stjärnklar himmel, för att äta en äkta paella.

Bästa starten på dagen

Jag hade förmånen att få starta de flesta dagarna på vulkanön i soluppgången tillsammans med färgstarka och glädjespridande yogadrottningen Jona . Yoga på stranden med vinden som smeker huden, det rogivande havsbruset när vågorna rullar upp mot stranden och med solen som sakta stiger upp ur havet är fantastiskt rogivande. Ett skönt sätt för kropp och själ att hälsa dagen välkommen.

Gourmetriathlet

Igår körde vi söderut längs kusten på en kuperad väg tills vägen tog slut, hade vi kört längre så hade vi cyklat in i lastutrymmet på en stor färja. Vi vände om och efter ett tag tog vi en grusväg rakt ner mot sandstranden till ett café där vi njöt av livet, kaffe och en ostmacka. Jag passade på att doppa fötterna i det ljumma havsvattnet och känna den vita sanden under fötterna. På vägen tillbaks svängde vi in mot landet och cyklade över ett berg och det var jag som bestämde tempot på gruppen (det var mig övriga fick vänta på) Trött med nöjd hemma efter 5h 15min effektiv tid la jag mig på sängen två minuter (medan övriga sprang en kvart eftersom det var ett brickpass), innan det var dags att gå ner till havet för att hålla i en Öppet vattensimning clinic. Livet är bra just nu.

Morgonjogg med soluppgången och havet som sällskap

Linne och kortbyxor före åtta på morgonen är lyx. Jag började springa rakt inåt landet innan jag vände tillbaks och sprang över krönet på ett berg och fortsatte sedan längs bergsväggen på ostigad terräng ut mot havet och solen.

Bergig cykeltur

En bergig långtur blev det på cykeln igår med betydligt piggare ben och tillsammans med ett härligt gäng. Fantastiskt underbart!

Ett svalkande bad i poolen vid hemkomsten.

Cykelbränna, möra ben, skav och motvind

Jag har det väldigt bra just nu och låter den här veckan bli en kickstart på min träning som varit nära obefintlig under hela hösten förutom några spontana pass då och då. Tre timmar igår och tre timmar idag har spenderats på cykeln och det känns både här och där. På eftermiddagarna har jag haft det desto lugnare då jag stått på simkanten som tränare och glassat med solbrillorna på medan solen sakta varit på väg ner.

Landslagsträff

Det har varit en mycket lyckad helg. Landslaget; juniorer, utvecklingslag, kort- och långdistansare har varit i Falun på landslagsläger från torsdag till idag. Fyra pass i velodromen, två pass i vattnet, två pass ute i löparskor samt samtal med förbundskapterna har fyllt dagarna. Jag hade bra samtal med juniorerna och ser fram emot sommaren.

Mys

Vad jag gjorde i fredags

På förmiddagen satte jag ut kontroller tillsammans med ett lika fotofreak som jag själv är. Skönt med ett sådant sällskap.

och i kvällsolen hämtade jag in kontrollerna igen efter att de blivit besökta av några av Sveriges främsta ungdomstriathleter.

Igår och idag var vi i velodromen och det var första gången för ungdomarna. Kul att se se hur snabbt det går från att tycka att det är skrämmande och otäckt till att tycka att det är väldigt roligt!