Vi lastade ryggsäckar och skidorna i bandvagnar och sedan åkte vi uppför berget till trädhöjden och det kändes lite som att åka karusell av något slag.
Väl uppe ordnade vi med utrustningen,
och sedan var det dags för oss att skida cirka två-tre kilometer och några tog ansvar för orienteringen genom den täta dimman.
Lagom till lunch började det regna och logementsvis grävde vi en snögrop som vi kunde sitta i och äta. 
Vi värmde upp vatten, hällde i våra påsar och åt, ingen gourmetmiddag precis men man kan inte säga annat än att det är smidigt och enkelt;
Sedan förflyttade vi oss en bit till innan det var dags för oss att bygga en sovplats vilket innebar snöskottning i massor, följt av en byggnadskonstruktion av skidor, stavar och träd. Ovanpå lades sedan granris, en presenning och slutligen snö.
Fläsk, falukorv och pulvermos delades ut som vi fick tillaga och kocken i vårt logement tog sig an uppgiften. Maten skedades sedan in direkt från matkärlen.
Vid halv nio efter fem timmars arbete var det dags att krypa in. Det låga taket och det trånga utrymmet gjorde att det tog sin tid för oss att komma ner i de dubbla sovsäckarna och i "puppan" som är som en stor tunn hyfsat vattentät säck. Trots vatten som droppade från granriset och med kängor som huvudkudde somnade vi snabbt och vi hade en åttatimmars lång sömn framför oss, trots tidsomställning till sommartid.
Vid halv nio efter fem timmars arbete var det dags att krypa in. Det låga taket och det trånga utrymmet gjorde att det tog sin tid för oss att komma ner i de dubbla sovsäckarna och i "puppan" som är som en stor tunn hyfsat vattentät säck. Trots vatten som droppade från granriset och med kängor som huvudkudde somnade vi snabbt och vi hade en åttatimmars lång sömn framför oss, trots tidsomställning till sommartid.
På eftermiddagen tränade vi på förflyttning längs en gata i "stadsbebyggelse" och träna på att korsa vägar. Det gällde att ha fanatsi för vi var nämligen ute på en grusväg och tränade med markerade fönster där det var bortskottat lite snö i snödrivan. Jag tyckte först att det var synd att vi inte övade i verklig omgivning men insåg snart att befälen gjorde rätt i att lägga första träningen så långt borta från allmänheten som möjligt, det såg inte helt professionellt ut när vi skulle korsa en vägkorsning...
Efter Dalasalsmat inleddes Strid i bebyggelse med en teorilektion med olika tecken och vi fick se en film om hur det kan se ut när en byggnad genomsöks.
Falun en bit bakom mig...
.JPG)
Vi hade fyra stationer som vi cirkulerade på logementsvis och vi hade tillgång till två banor för detta men det fungerade väldigt bra! Det som fungerade mindre bra var när vi skulle simma in 200m...det var precis så att alla 34 rekryter fick plats efter varandra på de 50m meterna, nästan ståendes simmandes...
Lunch med ansiktena vända mot en sol på en klarblå himmel. Stunder man minns!
En solig dag med en vacker himmel, jag älskar sådana där moln.
Lunchen idag blev en matlåda som jag hittade i frysen och det som gömmer sig under all ost är något i stil med den 
...och pannkaka blev det till mellanmål gjord på ett ägg, 1 dl gräddmjölk, 0,5 msk fiberhusk, vaniljpulver, kardemumma och salt, och givetvis var den stekt i smör. 
Nu är det dags för mig att bege mig tillbaks till regementet och veckan som kommer kan sammanfattas i ett ord; Strid!
Jag fixade ihop en smoothie när jag kom hem gjord på kvarg, mjölk, jordgubbar, vaniljpulver och akaciahonung (hade varken yoghurt eller banan hemma) 
Frukosten är intagen och nu ska jag ut i det fina vädret; det här kommer att bli en bra dag!
Vadå? Ser det ut som att jag inte har duschat på några dagar?
Efter lunch och en skön stund i solen fortsatte dagen med handgranatskastning, skarp sådan vilket den gula markeringen visar. Vi fick en blindgångare och pulsen hos majoren var ganska så hög när han skulle ta tag i situationen. Det var en bra övning för oss som tryggt satt i skydd hur vi skulle gå tillväga om i fall att handgranaten som låg någonstans i gyttjan skulle detornera medan majoren var i närheten; vem som skulle larma, vem som skulle ringa säkerhetschefen, vilka som skulle springa ner med sjukvårdsutrustningen och vem som skulle vara kvar och bevaka vapnen. Lyckligtvis gick det bra.
Mäktigt och coolt var det i alla fall att kasta iväg handgranaten, vilken smäll!
På kvällen när mörkret smugit sig på var det dags för oss att förflytta oss på Vita blixten. 34 personer som skulle förflytta sig i ljupsnö, över skottade snövallar och i svaga nerför och uppförslutor; hur tror ni att det gick? 800m på två timmar. Vi stannade i och för sig två gånger för att träna rast/vila, ena gången drack vi bara och andra gången tände vi vårt kök och värmde vatten men det var ganska så snabbt avklarat. En mysig stund var det i alla fall och höjdpunkten var när vi var ute på en åker och gick i en fyrkant så att man kunde se en lång rad av rekryter gå efter varandra, svagoranget upplysta av ljuset från närlys (plutoner från en annan del av landet hade övning) samtidigt som man kunde skåda en vacker stjärnhimmel i bakgrunden.
Efter att vi kommit ut till vårt övernattningsställe lärde vi oss hantera övningshandgranater (blå) och förstå en handgranats delar och uppbyggnad.
Efter kvällsfikan var det dags att lägga sig på liggunderlag och i sovsäck tätt packade på golvet. 
GSU 2010 - dötid i väntan på major
Vi var klart de mest ambitiösa på dansgolvet och vi införde en hel del nya moves med en blandning av närkamps- uppvärmnings - och exerciseövningar. Tre timmar höll vi på konstant och jag funderar på om det är något att skriva upp som egenfys i träningsdagboken som vi är beordrade att föra...